Idag är det 13 år sen min älskade farmor gick bort. Jag tog det rätt så hårt när min mamma ringde och sa att hon hade gått bort. Jag klarade inte av att gå i skolan då i 14 dagar så mamma var ganska orolig över mig.
Men jag saknar henne jätte mycket skulle vilja ha henne här nu för att bara prata och skratta eller gråta i hennes famn. Hon ställde alltid upp för mig när jag behövde prata eller gråta när jag inte mådde bra och behövde komma bort en stund. Glömmer aldrig hur roligt jag har haft det med min farmor.
Jag har så många minnen som jag har gjort med min farmor och allt som har varit jobbigt på samma tid.
Men hon kommer alltid finnas i mina tankar och för alltid i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar