Jag va gravid i v 17 men fick så kraftig buksmärtor så jag ville bara rasa ihop orkade inte stå eller sitta. Jag åkte till min mamma och där vart det värre och min mamma fick ringa larmcentralen fråga och sen så fick jag telefon för att prata, jag svarade på frågorna och sen kom ambulansen så jag fick åka in och när jag kom till avdelningen 14 på sjukhuset så stod dom redo med dropp och gav mig en spruta för att jag hade åkt på havenskapsförgiftning.
Jag fattade det inte på en gång utom när allt var över så förstod jag att det va så kritiskt att jag va tvungen för dom sa att fostret växte utanför moderkakan så jag kunde ha gått åt. Så jag får tänka positivt att jag klarade mig än att min dotter skulle va utan sin mamma.
Jag kommer nog skaffa barn igen men just nu så vill jag att kroppen ska få läka och mitt mående blir på topp igen innan jag tänker bli gravid igen.
Det har varit tufft men har så många som ställer upp för jag ska prata om det utan att tänka för mycket på det som har hänt.
Se hur det kommer gå när dottra frågar om allt det här eller om hennes pappa har pratat med henne om att jag tog och förlorade fostret än att jag skulle gå åt.
